Sida:Jane Eyre (sv).djvu/308

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
34
jane eyre.

dagsverke och återvända hem med refsorna på axeln. Nu är jag framme; jag har blott ett eller två fält att vandra öfver, derpå går jag tvärt öfver vägen och står vid grindarna. Hvad häckarna äro fulla af rosor! Men jag har inte tid att plocka några, jag måste skynda mig hem. Jag går förbi en hög och yfvig björnbärsbuske, hvars gröna och blomsterrika qvistar hänga ned mot marken; jag ser den smala stättan med stentrapporna, och jag ser — mr Rochester, som sitter der med en bok och en blyertspenna och skrifver.

Han är visserligen intet spöke, men likväl skälfver hvarje nerf i min kropp, och jag är för ett ögonblick knappast mig sjelf mäktig. Hvad betyder detta? Jag trodde ej att jag skulle komma att darra så, då jag finge se honom; att hans närvaro skulle göra mig stum och orörlig. Jag vill gå tillbaka så fort jag kan röra mig ur stället. Jag behöfver väl inte göra mig till ett riktigt åtlöje heller! Jag känner till en annan väg, på hvilken jag kan komma in i huset. Dock — det kan göra detsamma om jag också känner till tjugu vägar, ty han har redan sett mig.

»Hollah!» utropar han och kastar ifrån sig boken och blyertspennan. »Ni är således här nu! Var så god och gå på!»

Jag kan väl förmoda att jag går på, ehuru jag ej har begrepp om på hvad sätt; ty mina rörelser äro mekaniska, och det enda jag ännu har klart för mig, är, att jag bör synas lugn, framför allt att jag bör bjuda till att hämma det arbetande muskelspelet i mitt ansigte, hvilket, jag känner det, ej låter beherrska sig af min vilja och sträfvar att uttrycka hvad jag beslutit att dölja. Men jag har en slöja; nu är den nedfäld: jag kan ännu, med något hopp om framgång, försöka att se lugn och sansad ut.

»Jaså, detta är således Jane Eyre! Kommer ni från Millcote och till fots? Ja — det är just så likt edra vanliga infall. Af er får man minsann inte vänta, att ni skall skicka efter en vagn och komma rullande framåt vägen, som en annan dödlig; nej, ni skall komma smygande i skymningen, som en dröm eller en skugga. Hvad tusan har ni haft för er de sista fyra veckorna?»

»Jag har varit hos min tant, som är död!»

»Nå, det var då ett riktigt svar à la Jane! Måtte alla goda englar stå mig bi! Hon kommer från den andra