Sida:Kalmare unionens historia III.djvu/181

— 181 —

han lemnade Lutherska läran att utbreda sig. Äfven häruti uppförde han sig med mycken varsamhet^[1], och de ifrige Katolikerna funno ingen full anledning att lemna

↑ Under ett tal på Riksdagen i Odensee, 1527, föreställde Konungen Biskoparna, att de borde låta predika Guds ord, emedan flere beklagat sig öfver att de icke fingo höra annat än fabler och diktade underverk; han hade väl svurit att bibehålla Romerska kyrkans Religion, men icke dess villfarelser, o. s. v. På samma Riksdag beviljades, att Lutherska läran skulle tålas, att Munkar och Nunnor fingo öfvergifva sina kloster, och, så väl som andra Andeliga, gifta sig. Biskoparna blefvo också ålagde att till Statens beskydd utrusta ett skepp hvardera, och förbudna att köpa Pallium ifrån Rom. Då Jacob Rönnow blef Biskop i Roschild gaf han Konungen sin förbindelse at icke förfölja de Lutherska. — En af de som mest utmärkte sig för Reformationen var Hans Taussen, som varit en af Luthers lärjungar. Malmö var eljest det ställe der den nya läran var allmännast antagen.

[III181-1] Under ett tal på Riksdagen i Odensee, 1527, föreställde Konungen Biskoparna, att de borde låta predika Guds ord, emedan flere beklagat sig öfver att de icke fingo höra annat än fabler och diktade underverk; han hade väl svurit att bibehålla Romerska kyrkans Religion, men icke dess villfarelser, o. s. v. På samma Riksdag beviljades, att Lutherska läran skulle tålas, att Munkar och Nunnor fingo öfvergifva sina kloster, och, så väl som andra Andeliga, gifta sig. Biskoparna blefvo också ålagde att till Statens beskydd utrusta ett skepp hvardera, och förbudna att köpa Pallium ifrån Rom. Då Jacob Rönnow blef Biskop i Roschild gaf han Konungen sin förbindelse at icke förfölja de Lutherska. — En af de som mest utmärkte sig för Reformationen var Hans Taussen, som varit en af Luthers lärjungar. Malmö var eljest det ställe der den nya läran var allmännast antagen.

[1]