Sundet, konvojerande transportfartygen från Carlshamn, men Danskarne rustade starkt för att hindra detta. Alla deras disponibla krigsfartyg dels utlades på Köpenhamns yttre redd, dels sändes i Kattegatt för att iakttaga Göteborgs skärgård[1]. Det Svenska Rådet lät visserligen, efter mottagandet af Stenbocks bref i början af Mars, begynna rusta några fartyg i Göteborg, men ändamålet dermed var troligen snarare att söka upphäfva blokaden, än öfverföra trupper och förråder, och af brist på penningar — såsom det åtminstone föregafs — lemnades snart hela planen. Onekligen var folkbristen stor[2] och landet, som började tröttna på det långvariga kriget, blef ej heller af de senare underrättelserna från fastlandet just särdeles uppmuntradt till förnyade ansträngningar. De år 1713 utfallande skatter och gärder voro, såsom vi erinra oss, till stor del redan i förskott uppburna, och att låna penningar var nästan omöjligt. Konungen skickade särskilda underhandlare till Hamburg, hvilka skulle upplåna penningar, lika godt för hvilken ränta[3]; men oaktadt Wellingk bistod dessa med råd och dåd lyckades man ej få stora summor. Stenbocks bref till hemlandet, hans böner om snar undsättning rönte ej det behjertande som varit önskligt. Man ansåg honom till spillo gifven, det blef honom klart. Han beslöt derföre den 23 Februari att skicka en af sina högre officerare General-Major Schommer[4] till Konungen med underrättelse om de senaste krigshändelserna, klagan öfver sin nöd, rättfärdigande af sina åtgärder och anropande om snar hjelp, i fall han skulle kunna räddas. Schommer lyckades verkligen något senare att smyga sig förbi
- ↑ Danska Geh. Archivet.
- ↑ Särdeles i vissa trakter, såsom i Småland, Wermland och Westmanland, der t. ex. enligt Landshöfdingen Baron Fahlströms uppgift år 1712 ej voro mera än knapt 9,000 mankön af alla klasser och åldrar.
- ↑ Det erbjöds till och med 14 %. Danska Geh. Archivet.
- ↑ Danska Geh. Archivet.
