III.
Kring den 16 mars 1792.
DEN 20 och 21 januari 1792 voro dagar, som gästgifvarne och skjutsbönderna invid stora landsvägen mellan Stockholm och Gefle nog länge bevarade i minnet och önskade att de ej måtte återkomma. De hade nämligen genom kronobetjäningen blifvit uppbådade att hålla hästar i beredskap för konungen, som skulle färdas till sistnämnda stad, där riksmöte var utlyst att öppnas den 23, och de visste af erfarenhet, att h. maj:t tyckte om att åka fort och utan uppehåll och att han ingalunda sparade på deras krakars krafter. Visserligen var det bra före, men ett gement väder med rätt stark kyla och yrande blåst, och det var naturligtvis ej blott konungen själf och hans uppvaktning, som skulle ha dragare, utan också hela den vidlyftiga kungliga trossen, köksdepartementet med hofmästaren Le Griel i spetsen, kockar, munskänkar, lakejer och annan betjäning, samt vidare trupper för
