nätterna brann äfven där en lampa; omkring väggarna lågo dels på stolar, dels på golfvet insvepta i sina kapprockar alla, som hade vakt om nätterna, men ej behöfde vara stundligen inne i sängkammaren; utseendet af allt sammans var bedröfligt och imponerande.
Hvarje morgon ifrån 8 och 9 kommo och gingo folk af alla stånd, ända till kl. 11, då alla gingo i bönen uti slottskapellet, som där dagligen förrättades. Eftermiddagen åter ifrån klockan 4 samlades där till kl. 7 deras k. högheter prinsessorna, rikets råd och herrar, främmande ministrar, de förnämsta ämbetsmän af alla stater och fruntimmer. De vakthafvande adjutanterna och officerarne passerade där nätterna.
Hvarje morgon och eftermiddag besöktes konungen af deras k. högheter hertigarne och äfven oftare af h. k. h. hertigen af Södermanland. Konungen mottog äfven h. k. h. kronprinsen dagligen, utom det sista dygnet. Kl. 9 f. m. och 5 e. m. samlades läkarna, då i samtligas närvaro förbindningarna ömsades och blessyren undersöktes. De första dygnen hade konungen ofta långa stunder någon ro och hvila, både att ligga stilla i sängen och att sitta i stolen; men de senare måste han nästan stundligen jämka och förändra ställning, utom när sömn inställde sig. Tvenne kammartjänare höllo hvar i sitt hörn i ett örngått bakom ryggen, som ständigt flyttades, höjdes eller sänktes, både i sängen och stolen. Kammarjunkaren understödde alltid armen på den blesserade sidan; ofta var konungen soulagerad af att hålla den i bägge händerna, som satt och talte med honom, stundom måste äfven någon af kammarbetjäningen sätta sig på golfvet, för att hålla emot fötterna, särdeles den vänstra.
