FÖRORD.
Då jag för några år sedan beslöt mig för utgifvandet af några skildringar från det gustavianska tidehvarfvet, ingick det i planen att kring Gustaf III som hufvudperson lämna en framställning om skilda sidor af samhälls- och kulturlivet. Med historiska fakta till bakgrund och det emot våra dagars så olika Stockholm som miljö, ville jag försöka få fram lefvande bilder af märkligare personer bland konungens samtida. Det låg då närmast till hands att först skildra det glada och uppsluppna lifvet, som af gammalt ansetts vara mest kännetecknande för perioden, och därför tillkommo böckerna om »Sophie Hagman» och »De tre gracerna». Så följde i »Spåkvinnor och trollkarlar» några erinringar om de mystiska och religiösa rörelserna under slutet af 1780-talet, såsom en öfvergång till den allvarets och bekymrens tid, som omfattade de sista åren af Gustafs regering. Dessa år och de konflikter med oppositionen bland adeln, hvilka ledde till konungens mord, äro efterföljande, på tryckta och otryckta källor grundade skildringar nu afsedda att belysa, hvarjämte särskild uppmärksamhet ägnats åt de i händelserna mer ingripande personernas lokalisering i och samband med Stockholm. Af bibliotekarierna grefve C. M. Stenbock, H. F. G. Lindegren och frih. R. Rudbeck samt arkivarien J. Flodmark har jag erhållit litteraturanvisningar och andra upplysningar, för hvilka jag härmed betygar min tacksamhet.
Till majoren frih. S. Leijonhufvud, kapten A. Klingspor, kammarjunkaren frih. A. von Plomgren och doktor K. K. Meinander, hvilka ställt illustrationsmaterial till förfogande, får jag likaledes framföra mitt förbindliga tack.
Författaren.
