uppresta; midt på platsen en upphöjd plan af bräder med bägge blockarna på, och näst där framför, eller vid ingången, en liten hög med torrt granris. Icke långt efter mig kom Anckarström. Nu är till märkandes, att bägge prästerna åkte förut i hyrvagn och höllo där vägen till galgen tager af ifrån stora landsvägen. Där gjordes halt af eskorten, som förde ut honom och bestod af tvåhundra man af samma lifgarde, och hvilken eskort anfördes af vår baron Silfverhielm. När kärran höll stilla, voro bägge prästerna D. Petrejus och pastor Roos honom till mötes, då han, lossad ifrån sina handklofvar, full af glädje att vara sitt mål så nära och se dem åter, sprang upp som en ung gosse af kärran och ner på backen, ställde sig emellan prästerna och gick så fram, som är ett godt stycke. — När han kom inom spetsgården, hvar öfverståthållaren och polismästaren sutto till häst, stannade han vid granrishögen. Då såg jag honom först, och jag kan i all sanning bekänna, att jag i samma ögonblick kastade hela min själ ned till den store och evige förbarmarens fötter och bad efter min ringa kraft och förmåga att Frälsaren uti den stunden måtte vara hans hjärta nära: äfven som min första suck om morgonen efter uppvaknandet var för honom och ofta sedan. Omkring mig hörde jag däremot många fula och hårda ord, som jag dock icke vill eller kan här upptaga, ty bitterheten ibland folket var allmän och stor, ända in uti sista stunden. Sedan de således kommit in, föllo de alla tre på knä på granrishögen, då han själf gjorde en bön, afbad än en gång sina många och svåra synder och kastade sig med förtröstan uti Guds och Jesu armar, hvarefter prästerna läste öfver honom
