ha tilltagit, ty då anhöll Schröderheim i ett bref till konungen om ursäkt därför, att han nämnde Horn, hvilken då i alla fall »var rätt munter och vänlig», och vid 1786 års riksdag hade han öppet slutit sig till den fronderande adeln, för att 1789 intaga en ännu mer bemärkt plats bland oppositionens ledare.
Allt detta kunde jämte konungens påstådda men i själfva verket rätt tvifvelaktiga oförrätter mot fadern ej undgå att utöfva inflytande på den rikt begåfvade sonen, hvilken jämte generalens hetsiga lynne och öfverspändhet också torde ha ärft åtskilligt fantasteri från mödernesläkten. Att särskildt morbrodern Plommenfelts sysslande med frimureri och mysticism haft inverkan på Claës Fredrik, framgår af den förkärlek, hvarmed denne i sina dikter sysslar med vålnader och nattliga skräckstämningar o. s. v.[1], och belyses äfven af efterföljande konstiga bref[2]:
»Min vän, jag skrifver denna gång för viktig orsak
med Chife. Så snart du väl intryckt i minnet detta
brefs innehåll, så uppbränn det, ty jag (chiffer) att ej
låta detta upptäckas; du vet betydenheten däraf.
Dechiffrera först och läs det sedan flytande och icke ett
- ↑ M. Lamm, Clas Fredrik Horn, — Dikt och Studie. Uppsala 1912.
- ↑ I arkivet på Stafsund. — Brefvet som saknar adressat, är dateradt Stockholm den 2 oktober 1778, hvilket visar, att Horn, som då var föga mer än femton år, redan var rätt försigkommen i mysticismen.
hvarå med en diamant var på franska inristadt att Gustaf III var den främste medborgaren, hade tillfogat: »Han har varit det, men är nu den förste skurken.»
