ganska sannolikt, och nyss nittonårig och som löjtnant vid artilleriet träffas han bland stiftarne af det vittra sällskapet »Ära och frihet».
Några meddelanden om detta samfund, hvilket liksom många andra af de för tidehvarfvet så kännetecknande sällskapliga sammanslutningarna sysslade med vitterlek i ceremoniösa och ibland ordensmystiska former, torde intressera. Det stiftades den 8 april 1786 eller tre dagar efter Svenska akademiens invigning, kallades äfven »Vitterhets-Samhället» och hade liksom den kungliga förebilden aderton medlemmar. Enligt stiftelseurkunden[1] skulle hvarje nyvald ledamot först mottagas af sekreteraren, som underställde honom följande förbindelse, »med hvars noga efterlefnad han borde sig alldeles nöjd förklara»:
“Jag N. N. lofvar på min heder och ära att ej för någon utom samhället upptäcka eller under hvad namn det vara må kunnigt göra hvad mig i samhället händer eller ske kan och därstädes förehafves: varande i vidrigt fall mitt namn den senaste eftervärlds afsky.“
Därefter följde presentation för preses, välkomsttal, stadgarnas uppläsande för och undertecknande af den nyvalde, lottning om platsen bland ledamöterna, om de valde voro flera på en gång, inträdestal, svarstal af den nyvalde o. s. v., eller ungefär samma procedur som hos de riktiga aderton. Bland stiftarne märkas jämte Ehrensvärd den ofvannämnde Fredrik Gyllenborg, den berömde läkaren Henrik Gahn, Axel Gabriel Silfverstolpe, Carl Nordforss, Per Henrik Liljensparre (polismästarens son), den bekante öfversättaren för teatern
- ↑ Handskrift i K. Biblioteket.
