politiska händelserna, särskildt i Norden och sitt gamla fosterland. År 1808 sökte han ingripa i dettas förtviflade belägenhet genom ett flygblad, »Strödda anteckningar öfver Sveriges ställning», som från luftballonger utkastades i Skåne, men generalguvernören Toll lät uppfånga och förstöra. Och när 1809 års omhvälfning inträffade, arbetade Gyllembourg, som med ifver och hänförelse omfattade planerna för de skandinaviska ländernas förening, nitiskt för Fredriks val till svensk tronföljare. Med lifligt intresse följde han äfven händelserna 1813 och 1814, och till riksförsamlingen i Eidsvold insände han ett förslag att göra den 17 maj, »dagen for Norges nye Skabelse, til en national Högtidsdag».
Under vinter- och vårmånaderna 1811—1812 fick Johan Ludvig Heiberg uppehålla sig i Stockholm, där han bodde hos styffaderns kusin, ryttmästaren grefve Gustaf Didrik Taube, som med sin familj förut gästat Köpenhamn, och med anledning häraf kom Gyllembourg åter i närmare förbindelse med sina anhöriga i Sverige. Han gjorde nämligen allt för att göra unge Heibergs vistelse där angenäm och nyttig och anbefallde honom bland annat hos sin kusin, excellensen grefve Fredrik Gyllenborg. I ett af sina bref till denne[1] skrifver han efter en utförlig skildring af styfsonens många förträffliga egenskaper: »Har du några moments perdue, som du vill skänka återkallandet af din ungdoms vittra lekar, så kanske du icke alldeles finner de ögnablick illa använda, som du skänker honom. Men säkerligen finnas där så många, som fria till dina få lediga stunder, så
- ↑ I Uppsala universitets bibliotek.
