Liikala äfven var representeradt af general Armfelts rikt begåfvade måg majoren Carl Henrik Klick, kaptenerna Magnus Wilhelm von Törne och Gustaf Wilhelm Ladau, m. fl. Med dessa konspirerade nu Jägerhorn samt begagnade sig klokt och djärft af oviljan mot konungen för att bringa armébefälet till något steg, som kunde befordra hans egna planer. Han uppgjorde sålunda ett förslag att medelst en beskickning hos ryska kejsarinnan framställa arméns tänkesätt och utbedja sig hennes beskydd och ingripande till fredens återställande, och han lyckades för denna förrädiska underhandling, hvarmed han i hemlighet förenade uppsåtet att hos kejsarinnan verka för Finlands själfständighet under ryskt hägn, vinna ej blott Hästesko, von Otter och den ärelystne och ränkfulle öfverstelöjtnanten vid Björneborgs regemente, friherre Otto Klingspor, utan äfven den hederlige och högt aktade, men svage och lättledde general Armfelt.
För att öfvervinna den sistnämndes betänkligheter att låna sitt namn till ett företag, som han fann ovanligt och motbjudande, sattes, skrifver Tigerstedt, alla krafter i rörelse. »Då Armfelts måg, den talangfulle, rikt begåfvade Klick förenade sina föreställningar och böner med de öfriges, lyckades man slutligen förmå Armfelt, anföraren öfver en kår af föga mer än tvåtusen man, till det oerhörda steget att på blott fem mils afstånd från sin konungs och högste befälhafvares läger, denne ovetande börja en fredsafhandling med fienden. Armfelt lät af Klingspor, med hvilken Hästesko och von Otter instämde, intala sig, att Gustaf i den belägenhet, han befann sig, med nöje skulle se, att fredsfördrag gjordes, utan att han själf därvid
