Sida:Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu/360

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
358
SOCIALPOLITIKEN OCH FAMILJEN

stadium av uppfostran, i småbarnsåldern, och de ge ett av skälen till att vi önska delvis flytta ut denna uppfostran från familjen till för flera barn gemensamma barnkammare.

Själva detta faktum, att släkttillhörigheten måste spela en allt mindre roll nu än under gamla, mer stabila förhållanden, ställer på den moderna familjen det kravet, att den måste göra det psykologiskt lättare för barnen att lösa släkt- och familjeband. Detta är ett kanske paradoxalt krav i en tidsenlig uppfostran: vi måste frigöra barnen mera från oss själva. Det duger inte att låta dem fixeras alltför starkt till oss. Den faran är emellertid överhängande nu, särskilt då barnens antal blivit mindre och varje individ därför utsättes för en alltmer intensiv föräldrapåverkan och tillgivenhet.

I sitt framtida liv ha emellertid barnen mindre än förr föräldrarna att lila till. Redan en så påtaglig företeelse som den större yrkesrörligheten och den geografiska rörligheten gör det nödvändigt för oss att psykologiskt mer lösgöra varje ny generation från den äldre. Vi få icke hämma våra barn med ensidiga fixeringar till oss själva och med alltför ensidig inriktning på just våra levnadsvanor och vår livsinställning. Däri ligger ännu ett skäl för att tidigt börja delvis lösa deras uppfostringsmiljö från den lilla och privata familjekretsen. Vad vi här säga, synes vara farligt att säga. Människor värja sig med en egenartad sentimentalitet från ett öppet ståndpunktstagande till detta problem. De söka rentav bortförklara problemets existens. Så mycket viktigare är det då, att problemet framhäves. Dessa viktiga förhållanden få icke längre stängas inom experternas trånga kretsar, de måste ut till hela folket. Den förbättrade "föräldrauppfostran", som vi måste eftersträva, har helt enkelt att ta en av sina utgångspunkter i ett studium just av barnens behov av vidgad livsorientering, av kontakt med även andra miljöer än den egna familjens.

Det viktigaste skälet till att i viss mån flytta barnens uppfostran utanför hemmet ha vi emellertid i en annan förändring