1900, var han anställd som skådespelare vid Vasateatern och
därefter till våren 1901 vid Svenska Teatern. Spelåren
1901—1904 engagerad vid Svenska Teatern i Helsingfors och
1904—1906 hos Victor Castegren vid Stora Teatern i Göteborg.
Spelåret 1906—1907 studerade han regie vid Hofburgteatern i Wien,
Lessingteatern i Berlin och Neues Schauspielshaus i Düsseldorff.
Blef därefter antagen som förste regissör vid Kungl. Dramatiska
Teatern från den 1 juli 1907. Bland de stycken han å denna
scen uppsatt må nämnas bl. a. Amengrubers »Samvetets mask»,
Henning Bergers »Syndafloden», Ossiannilssons »Tigerhuden»,
Gogols »Revisorn», Melchior Lengyels »Taifun» och Arvid
Järnefelts »Titus». Han har dessutom utvecklat en liflig
skriftställarverksamhet och har öfversatt ett stort antal pjäser. Gift
i Stockholm den 6 maj 1912 med skådespelerskan vid Kungl.
Dramatiska Teatern Olga Emma Natalia Raphael.
Andre Regissörer. Teatersufflörer. Föreståndare för Scenens byrå.
Wilhelm Kjellberg, teatersufflör 1 juli 1831—30 juni 1845, regissör (äfven benämnd intendent) 1 juli 1845—30 juni 1856, andre regissör från den 1 juli 1856, föreståndare för scenens byrå 1 juli 1863—1864.
Född i Stockholm den 1 febr. 1810, elev vid Kungl. Teatern 26 jan. 1828—1 juli 1831, debuterade som Moses i »Landtprästen i Wakefield» den 13 sept. 1829, fick 1831 anställning som »sufflör på scenen» eller »teatersufflör», såsom denna befattning kallades, d. v. s. den på scenen under föreställningarne tjänstgörande andre regissören som har till uppgift att passa på de uppträdandes entréer, gifva tecken till ridåns upp- och neddragning samt att för öfrigt sköta en hel del bakom kulisserna förefallande göromål (alltså ej att förblanda med sufflören i sufflörluckan, hvars upgift endast är att bistå de uppträdande vid bristande memorering). Från 1845 förenade han denna tjänst med befattningen som regissör med titeln »intendent», d. v. s. styresman för scenen, eller, såsom denna befattning
