synnerligen omtyckt repertoarstycke under många år. Genom hennes medverkan bereddes äfven några andra af samma författarinnas skådespel en liknande framgång, nämligen »Edith» (8 febr. 1855), »Ladyn af Worsley—Hall» (21 apr. 1856) och »Syrsan» (2 jan. 1858), i hvilka stycken hon utförde titelrollerna. Orsaken till denna framgång var nog att dessa uppgifter, »sväfvande som de voro i konturerna, men omfattande en hel skala af passionerade effekter, tilläto en genialisk och själfständigt arbetande konstnärinna ett mer än vanligt obehindradt spelrum i karakteristiken, på samma gäng hon sattes i rikt tillfälle att i all sin glans utveckla de olika, mångskiftande sidorna af sin talang».
Vid 27 års ålder ingick Elise Jacobson äktenskap med Kungl. Teaterns sekreterare och ombudsman, hofkamreraren Daniel Hvasser, Carl XV:s vän och förtrogne, känd för sin kvickhet och sina roliga infall. Vigseln ägde rum i Uppsala domkyrka den 14 okt. 1858.
Ehuru den unga skådespelerskan redan som Elise Jacobson fästat uppmärksamheten vid sig, var det dock som Elise Hwasser[1] hennes namn skulle vinna en oförvansklig glans i vår teaterhistoria.
Bland rollerna från hennes båda första årtionden vid scenen äro föröfrigt att märka Desdemona i »Othello», som hon första gången utförde den 3 juni 1857 vid den utmärkte nordamerikanske negerskådespelaren Ira Aldridges gästspel på Kungl. Teatern, Marguerite i »En fattig ung mans äfventyr» (24 maj 1859), Puck i »En midsommarnattsdröm» (11 april 1860), Drottning Anna i »Ett glas vatten» (6 sept. 1860), hvilken roll sedermera blef en af hennes mest genialiska skapelser, Hippolyte i »Giftbägaren» (23 nov. 1861), Thusnelda i »Fäktaren från Ravenna» (19 nov. 1862), en af de kraftigast utmejslade och mest fulländade figurer hon framställt, Drottning Kristina i »Amaranterorden» (20 febr. 1864), Myrrha i »Sardanapalus» (17 nov. 1864), Sigrid i »Bröllopet på Ulfåsa» (1 april 1865), till hvilket styckes storartade framgång Elise Hwassers utmärkta spel i väsentlig mån bidrog, Markisinnan de Villemer i »Markis de Villemer» (27 april 1865), Clara i »Egmont» (24 jan. 1866), Mathilda i »De nygifta» (1 febr. 1866), Inga i »Mellan
- ↑ Fru Hwasser skref namnet med dubbelt w, ehuru hennes man skref det med enkelt.
