Sida:Kungl teatrarna J Svanberg del 1 - 8.pdf/11

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
167
SCENISKA KONSTNÄRER

företag engagerades dels ett dramatiskt sällskap, sammansatt af flera utmärkta förmågor, dels ett italienskt operasällskap. Företaget var emellertid allt för lättvindigt och planlöst hopkommet för att kunna bära sig, och redan efter sex månaders tröstlös kamp för tillvaron måste detsamma upphöra. Josephson tog då anställning hos impressarion Ferdinand Strakosch, som med ett svenskt dramatiskt sällskap och ett italienskt operasällskap gaf föreställningar på Nya (s. m. Stora) Teatern i Göteborg under månaderna september 1869—mars 1870. Josehpson var scenisk ledare för såväl den dramatiska som den lyriska afdelningen och uppträdde tillika som skådespelare. Sedan detta företag gått omkull — operaverksamheten upphörde redan efter tre månader — återvände han till Stockholm, där han sysselsatte sig med dramatiskt skriftställarskap under de närmast följande åren. Han skref då bl. a. texten till operan »Allt för kungen!» (musik af J. E. Gille, men aldrig uppförd) och »Blenda» (musik af P. A. Ölander, uppförd första gången å Kungl. Stora Teatern den 26 april 1876), broschyren »Våra teaterförhållanden», 5-aktskomedien »Familjelif» (uppförd tre gånger å Södra Teatern i april 1871), komedien »Kapten Gars» (gifven å Nya Teatern) samt flera stycken som ej blefvo uppförda. År 1871 ingick han tillsammans med kungl. sekreteraren Ernst Wallmark kompaniskap med teaterföreståndaren Ludvig Zetterholm om Södra Teatern, och under ett år gaf nämnda bolag föreställningar äfven å Ladugårdslandsteatern.

År 1873 kallades Josephson af Kristiania Teaters direktion till styresman för nämnda scen, och fick nu ett nytt fält för sin verksamhet. Äfven på denna långt ifrån lättskötta plats gjorde han sig ansedd som en sällsynt dugande förmåga. Han hade dock stora svårigheter att öfvervinna, synnerligen genom norrmännens obenägenhet att se en främling såsom styresman för deras förnämsta nationella scen. Slutligen lyckades han dock besegra det norska motpartiet genom sitt glänsande framförande af Ibsens »Peer Gynt». Efter teaterns brand år 1877 lämnade Josephson Kristiania och for till Rom, där han vistades mer än ett år, och var sedan någon tid i Wien. År 1879 öfvertog han, jämte Victor Holmquist, Nya Teatern i Stockholm, hvilken de båda kompanjonerna förestodo till sommaren 1887,