Sida:Kungl teatrarna J Svanberg del 1 - 8.pdf/19

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
175
SCENISKA KONSTNÄRER

gunstling, i synnerhet hos damerna. Tidtals reste han som egen teaterföreståndare med mindre sällskap. De senare åren var han bosatt i Stockholm som deklamationslärare. Död i Stockholm den 15 dec. 1894. - Gift med Jenny Egnell.



Olof Theodor Holmgren. K. T. 1 juli 1862-30 juni 1863. K. T:ne 1 juli 1863-30 juni 1866.

Född i Stockholm den 12 okt. 1820 (son af fabrikören Jakob Holmgren och Christina Carolina Carling). Elev vid kören den 1 jan. 1845, korsångare den 1 juli 1847. Andre regissör och attributförvaltare vid Kungl. Stora Teatern från den 1 juli 1865 till den 1 juli 1868, då han öfvergick till det af Ludvig Josephson och Fritz Ahlgrensson bildade sällskap som spelåret 1868—1869 spelade på Mindre (Hammerska) Teatern. Under sina sista lefnadsår var han bosatt i Göteborg, där han innehade en fabrik för kolsyrade drycker. Roller vid Kungl. Stora Teatern: Guvernören i »Don Juan», Eremiten i »Friskytten», Usbeck i »Muraren» m. fl. Död i Göteborg den 4 febr. 1878. — Gift med Jeannette Klingström.



Oscar Fredrik Stenhammar. K. T. 1 juli 1862-30 juni 1863. K. T:ne 1 juli 1863-30 juni 1865.

Född den 11 juli 1834 (son af kyrkoherden i Häradshammars pastorat i Östergötland, teol. doktorn Christian Stenhammar och Anna Charlotta Kernell). Student i Uppsala 1852. Elev vid Kungl. Teatern den 1 aug. 1855 åtnjöt han där undervisning under 1 års tid. Debuterade på Kungl. Teatern den 4 juni 1856 som Ruodi i »Wilhelm Tell» vid denna operas första framförande i Stockholm. Den ovanligt välklingande och starka tenorröst med höga brösttoner, som Stenhammar till en början ägde, ingaf de vackraste förhoppningar om en lysande sångarbana, och han begaf sig till Paris för röstens vidare utbildning. Efter återkomsten erhöll han år 1862 anställning vid den lyriska scenen, men rösten var ej densamma som förr — den härliga stämman hade nämligen blifvit så skadad under studierna i Paris, att han efter ett par års förlopp måste uppgifva hvarje tanke på scenen, hvilken han också lämnade för att välja en helt annan lefnadsbana. Han ingick år 1865 såsom e. o. tjänsteman i tullverket, och efter tio år