till Tyskland och bosatte sig i Frankfurt a. Main, där han öfvervakade sina barns musikaliska uppfostran vid Raffs konservatorium. Af barnen blef Lill-Erik Hafgren direktör och studiechef vid musikkonservatoriet i Neustadt a. Haardt, dottern Lilly — gift med arkitekten, sedermera öfverregissören vid teatern i Braunschweig, doktor Hans Waag — framstående sångerska, numera anställd vid Operan i Berlin, och yngste sonen, Hans Georg Hafgren, framstående violinist. Hafgren dog i Berlin den 25 nov. 1913. — Gift med Mathilda Ruthberg.
Luisa Cari. K. T:ne 30 dec. 1868—18 mars 1869.
»Signora Cari utmärkte sig för en präktig altstämma och ett särdeles behagligt utseende, samt för en glöd och ett lif i sitt uppträdande som mycket väl kunde rättfärdiga hennes italienska nom de guerre, om hon också, som man påstod, var född amerikanska, och hon blef med ett slag publikens gunstling under den korta tid hon uppträdde här». Vid de 23 föreställningar, vid hvilka hon sjöng härstädes, utförde hon följande partier: Azucena i »Trubaduren», Maffio Orsino i »Lucrezia Borgia», titelpartiet i »Leonora», Nancy i »Martha» och Pierotti i »Linda».
Giorgio Bentami. K. T:ne 28 dec. 1868—18 mars 1869.
»Signor Bentami var en ung engelsman af god familj och hette egentligen Georges Bentham. Kärleken till konsten och kanske ännu mera till Luisa Cari hade förmått honom att ägna sig åt scenen, hvilken han dock snart öfvergaf. Han hade ett fint och nobelt yttre samt en vacker, tilltalande tenor med ljus timbre». Han uppträdde här 19 gånger och i följande partier: Gennaro i »Lucrezia Borgia», Fernando i »Leonora», Lyonel i »Martha» och grefve de Sirval i »Linda».
Pierre Levassor med franskt sällskap. K. Dr. T. 23 april 1869.
Pierre Levassor, berömd fransk skådespelare och sångkomiker, föddes 1808 i Fontainebleau. Efter att ha tillhört olika teatrar i Paris blef han år 1842 anställd vid Palais royal-teatern, där han vann sin egentliga berömmelse, och genom sedermera företagna konstresor med egen trupp blef han jämväl känd
