Theresia Amanda Elisabeth Björklund (sedan fru Bobergh). K. T:ne 1 juli 1869—16 dec. 1871.
Född i Stockholm den 30 okt. 1848. Hon började sin teaterbana redan vid 12 års ålder vid Anders Selinders elevteater, hvarefter hon i tre år, från den 1 juli 1866 var elev vid Kungl. Teaterns elevskola. Bland de roller hon utförde på de kungliga teatrarna voro Anais i »Debutanten och hennes far», Abigail i »Ett glas vatten», den unge Markis de Chateaucourt i »Den hvita nejlikan», Suzanne de Montauban i »Lika mot lika» samt Fenella i »Den stumma» måhända de mest framstående och särskildt i den sistnämnda rollen gjorde hon sig synnerligen fördelaktigt bemärkt. Ett par månader efter sin afgång från scenen ingick hon, den 27 jan. 1872, i äktenskap med förutvarande delägaren i den världsbekanta damskrädderifirman Worth & Bobergh i Paris, sedermera godsägaren Otto Gustaf Bobergh (död 1882); makarna Boberghs gästfria och artistiskt inredda hem på egendomen Kefvinge vid Edsviken midt emot Ulriksdal var under 1870-talet en samlingsplats för den tidens konstnärer, ej minst den sceniska konstens utöfvare.
Hilma Regina Tengmark (sedan fru Ankarcrona). K. T:ne 1 juli 1869—30 juni 1870.
Född i Stockholm den 10 okt. 1849. Kom till Anders Selinders elevteater 1862 och blef den 1 okt. 1865 antagen som elev vid Kungl. Teaterns elevskola. Första gången hon tilldrog sig allmänhetens uppmärksamhet torde hafva varit som pågen Jeannick i Octave Feuillets skådespel »Gammalt och nytt», hvilken roll tycktes som skapad för henne. Under den korta tid hon verkade som skådespelerska här hann dock hennes talang ingen synnerlig höjd af utveckling, men vid Nya Teatern i Helsingfors, dit hon kom hösten 1870, blef hon mycket uppburen, särdeles för den lyckliga jämnhet som utmärkte hennes spel. Vid sistnämnda scen kvarstod hon till 1875, då hon ingick i äktenskap med brukspatronen Sten Wilhelm Theodor Ankarcrona (född den 12 juli 1819, död den 6 dec. 1894). Roller på Kungl. Dramatiska Teatern: Eglantine i »De båda döfve», Emeline i »Så pudrar man folk», Berthe i »Blond eller brunett», Hildegard i »Narras inte!» m. fl.
