Sida:Kungl teatrarna J Svanberg del 2 - 6.pdf/14

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
118
KUNGL. TEATRARNE

hon hos fru Zelma Hedin, hvarefter hon erhöll engagement vid Svenska Teatern i Helsingfors spelåren 1873—78, där hon fick tillfälle att pröfva sina krafter i en mängd olika uppgifter, såväl dramatiska som lyriska. Under senare hälften af år 1878 åtnjöt hon undervisning af den berömda skådespelerskan madame Favart i Paris, dit hon begifvit sig sedan hon lämnat sin anställning i Helsingfors. På våren följande år kom hon till Stockholm, där hon på Kungl. Dramatiska Teatern uppträdde som Cecilia i »Kusinerna». Spelåren 1879—81 var hon anställd vid Nya Teatern i Stockholm (hos Josephson och Holmquist) och 1881—83 vid Stora Teatern i Göteborg (hos Frans Hedberg). Från Göteborg begaf hon sig till Paris, där hon bl. a. hade anställning vid Edenteatern. »Ida Byströms sceniska begåfning ägnade sig bäst för naiva eller skälmska roller, hvarvid hon understöddes af en okonstlad grace och en frisk, naturlig glädtighet, men äfven för känsligare uppgifter kunde hon gifva ett lyckligt uttryck». — Gift i Rom den 19 febr. 1895 med banktjänstemannen i Paris Alfred Cail.


Carl Wilhelm Emil Hillberg. K. T:ne 1 juli 1879—30 juni 1880; ånyo 1 juli 1886—30 juni 1888. K. Dr. T. 1 juli 1888—30 juni 1897. K. Op. 30 mars 1893, 22 och 23 mars 1894, 2 april 1896 och 15 april 1897. Nya K. Dr. T. från 1 juli 1908.

Född i Stockholm den 18 febr. 1852 (son af handlanden Fredrik Wilhelm Hillberg och Anna Dorotea Ericson). Redan under skoltiden visade han anlag för den sceniska konsten — han uppträdde nämligen ofta som deklamator i den litterära föreningen »Fratres amicitiæ», och han gjorde redan då intryck på sitt publikum genom sin djupa, klangfulla och manliga stämma. Efter år 1870 aflagd studentexamen och någon tids universitetsstudier i Uppsala, debuterade han på Kungl. Dramatiska Teatern den 17 febr. 1873 som Benvolio i »Romeo och Julia» och den 15 mars samma år på Kungl. Stora Teatern som Härved Boson i »Bröllopet på Ulfåsa», och han väckte från första ögonblicket uppmärksamhet genom ett uttrycksfullt ansikte, en ståtlig teaterfigur och en härlig stämma. På hösten samma år tog han anställning hos Wilhelm Åhman vid Nya Teatern i Göteborg, men stannade där ej längre än till våren 1874, då han for öfver till Finland och blef från 1 juli samma