Sida:Kungl teatrarna J Svanberg del 2 - 7.pdf/15

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
144
KUNGL. TEATRARNE

endast ett spelår. Redan under detta år gjorde hon vackra framsteg och förvärfvade sig mycken sympati hos publiken. Hon sjöng därunder, utom debutrollerna, följande partier: Simone i »Jean de Nivelle», Bergadrottningen i »Den bergtagna», Azucena i »Trubaduren» och Zinka i Siegfried Salomans opera »Karpaternas ros».

På inrådan af sin lärarinna for hon därpå till Paris samtidigt med sin väninna Gina Sommelius för att utbilda sig ytterligare i sångkonsten för madame Marchesi under säsongen 1881—1882. Den 8 jan. 1885 debuterade hon med lysande framgång i Padua som Azucena i »Il Trovatore». Hon utbytte nu sitt norska namn med dess för italienarne främmande klang mot konstnärsnamnet Gina Oselio — namnet Gina tog hon efter sin trogna väninna och följeslagerska Gina Sommelius. Efter uppträdandet i Padua lät hon höra sig på flera andra scener i Italien, i Venedig, Florens, Messina, Palermo m. fl. städer. I sistnämnda stad var hon engagerad under säsongen 1884—1885, och under karnevalsmånaden våren 1885 sjöng hon Margareta i »Mefistofeles» på Apolloteatern i Rom, där hon sedan äfven uppträdde på Costanziateatern. Öfverallt väckte hon stort bifall. Hon sjöng sedan å teatrar i Spanien och var en tid engagerad vid Operan i Budapest. I februari 1886 kom hon till London och uppträdde på Her Majestys theatre, äfven där med storartadt bifall.

Efter ett gästspel på det Kongelige Teater i Köpenhamn i september 1888, då hon sjöng i »Mefistofeles» och »Carmen» vid sidan af Algot Lange och Arvid Ödmann, som då voro engagerade där, återkom hon till Stockholm, gaf den 30 okt. s. å. en konsert i Kungl. Musikaliska Akademien och uppträdde sedan på Kungl. Stora Teatern under en månad som Carmen (på norska), Margareta och Helena i »Mefistofeles» samt Elisabet i »Tannhäuser» (de båda sistnämnda partierna på italienska). Större delen af spelåret 1889—1890 var hon likaledes engagerad som gäst, hvarvid hon, utom ofvan nämnda partier, sjöng Margareta i »Faust», Valentine i »Hugenotterna» och Desdemona i Verdis »Otello». Under de båda följande åren uppträdde hon några veckor på våren hvartdera året, sista gången den 20 maj 1892.

Följande år ingick hon, den 4 dec. 1893, äktenskap med