hon utförde bl. a. följande roller: Lucile i »Hedern och penningen», Eleonora i »Drottning Margaretas sagor», Paula i »Grefvinnan Lea», Cherubin i Beaumarchais’ »Figaros bröllop», Marcelle i »Falska juveler», Adrienne i »Eftersommar», Zanetto i »Förbi» och Yvonne i »Seraphine», hvilken blef den sista roll hon utförde. Hon hade då länge varit sjuk, och nästan dignande under plågorna uppträdde hon i nämnda roll sista gången den 12 febr. 1882. Hon afled i Stockholm den 21 maj samma år.
Med Walfrid Moberg förlorade den svenska dramatiska konsten en af sina mest begåfvade och mest intagande yngre skådespelerskor. Ett behagligt yttre och ett i hög grad sympatiskt framträdande i förening med en städse alltmera sig utvecklande konstnärlig begåfning förlänade ett särskildt intresse åt den mängd olika roller hon under sin korta konstnärsbana blef i tillfälle att utföra.
Olga Christina Augusta Björkegren, sedan fru Fåhræus. K. T:ne 1 okt. 1879—30 juni 1887. K. Dr. T. gästspel: 22 mars—17 maj 1889, 15 ggr.
Född i Stockholm den 8 sept. 1857 (dotter af källarmästaren Pehr Björkegren och Anna Söderberg). Efter slutad skolgång inskrefs hon som elev vid musikkonservatoriet. Det var nämligen meningen att hon skulle utbilda sig till musiklärarinna. I omkring sex terminer bevistade hon undervisningen där, men då riktades plötsligt hennes håg till teatern och hösten 1873 kom hon till Kungl. Teatrarnes elevskola där hon kvarstannade under två år tills hon den 1 okt. 1875 erhöll anställning vid den af Edvard Stjernström i januari samma år upprättade »Nya Teatern vid Blasieholmsgatan». Hennes första egentliga roll vid denna teater var Anna Gyllenstjerna i Gustaf III:s »Siri Brahe och Johan Gyllenstjerna». Bland öfriga mera framstående roller hon där utförde må nämnas: Dagny i »Kämparne på Helgeland», Regina i »Regina von Emmeritz», Cecile i »Många vänner, lite vänskap», Hertiginnan i »Främlingen», Suzanne i »Kråkfötter» och titelrollen i Björnsons skådespel »Leonarda». Från den 1 okt. 1879 fästad vid de kungliga teatrarnes dramatiska scen blef hennes första stora triumf där Suzanne d'Ange i »Falska juveler» (första gången
