Sida:Kungl teatrarna J Svanberg del 2 - 7.pdf/4

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
133
SCENISKA KONSTNÄRER

detta korta gästspel lämnade hon, knappast mer än 30-årig, scenen och drog sig tillbaka till privatlifvet. Därmed föll ridån öfver »ett konstnärslif som lofvat rikt och som gifvit mycket».


Adelaide Ristori, markisinna del Grillo. K. St. T. gästspel: 14—26 okt. 1879; ånyo 16—27 okt. 1880.

Adelaide Ristori, samtidens ovedersägligen största tragiska skådespelerska, föddes i Cividale (prov. Udine) i Italien den 29 jan. 1821. Dotter af ett fattigt, tämligen obemärkt skådespelarepar, Antonio Ristori och Maddalena Pomatelli, fick hon redan vid fyra års ålder uppträda i barnroller. Då hon var femton år anställdes hon vid ett italienskt teatersällskap och uppträdde i flera städer i Italien och rönte, om också icke i början, mycken framgång. Vid denna tid hade hon lyckan att få åtnjuta undervisning af den utmärkta skådespelerskan Carlotta Marchionni, hvaraf hon otvifvelaktigt hade stor nytta. I hennes tjugufemte år inträdde en vändpunkt i hennes lif. En ung romersk ädling, markis Giuliano Capranica del Grillo, tillhörande en af Roms förnämsta släkter hade nämligen förälskat sig i den sköna och talangfulla skådespelerskan och erbjöd henne sin hand. Men den unge markisens fader motsatte sig på det bestämdaste sin sons förening med en aktris, ehuru hennes dygd var höjd öfver allt tvifvel. Sonen förvisades till ett familjeslott i Roms närhet och fick ej pass att resa utom kyrkostatens område. Förklädd till bonde lyckades han dock undkomma och sammanträffade i hemlighet med sin älskade i en liten landtkyrka i närheten af Civita Vecchia, där de i närvaro af två vittnen och brudens fader förklarade inför prästen att de ville gifta sig. På detta sätt blef äktenskapet ingånget — år 1847 — och den gamle markisen kunde ej göra något åt saken. Senare försonade sig först svärmodern med den unga markisinnan, och till slut äfven svärfadern, med villkor dock att hon skulle lämna teatern. Hon ägnade sig nu under någon tid helt och hållet åt sin make och sitt hem.

Men så förde en tillfällighet henne åter på scenen. Hon kom att uppträda vid en välgörenhetsföreställning, och den gamle markisen blef då så betagen i hennes gripande spel, att han gaf henne oinskränkt tillåtelse att åter uppträda