S. F. I 6 C. 5 § MB. är den ändring gjord, att det därstädes utsatte lifsstraff förswunnit. 1779 den 20 Januarii, KF. MW. 11 T. p. 587. Annamar någon fiendens Patenter, dem att utsprida ibland undersåtarne, ehwad de äro af fienden sjelf insände, eller Patenterne, ett eller flere, eljest komne i hans händer, och han dem uppläser och utbreder ibland den enfaldiga allmogen, att komma obestånd till wäga, eller ock eljest förer dem här in med wett och wilja, han skall straffas till lif, ära och gods, utan all nåde. Och hwilken, som om sådant wettskap bär, och det ej uppenbarar, aktas lika god med honom, som det förer. 1617den 27 Febr. Örebro Stadga, 5 §, Just. W. p. 169. Jämnför 7 § i Westerås Recess af år 1527, von Stjernm. RB. 1 T. p. 60–64, och Cap. 5 § i Kongl. 'Kr. Art. den 31 Martii 1798. Om någon fördristar sig directe eller indirecte, hemligen eller uppenbarligen, skrift eller munnteligen, genom hwarjehanda underskrifna eller ounderskrifwa förslag, råd, konster, stämplingar eller påfunder, att bringa BancoWärket och dess Credit uti obestånd, eller kullkasta, wrida och wränga Kongl. Maj:ts Banquen meddelte Nådiga försäkringar och förskrifningar, samt däröfwer uti Kong. Maj:ts Placat af den 13 April 1700 (v. Stjernm. Pol. och Comm. F. 5 T. p. 841) gifna fasta förklaringar, annorledes än de uti sjelfwa orden lyda, då skall densamme, som därmed beträdes, alldeles efter Placatets innehåll, utan all nåder, androm till exempel och warnagel, blifwa ansedd och afstraffas. 1711 den 13 Junii, Kongl. Placat, 1 § v. Stjernm. Pol. och Comm. F. 6 T. p. 64. När en och annan text gifwer presterne anledning, att tala något om werldsliga saker och beställningar, så måste allt sådant ske med beskedlighet och warsamhet, utan obetänksamhet och förmätenhet uti tal och omdöme om de
