då med gatulopp, som saken är stor till. Samma straff äger ock den lärodräng att undergå, som sätter sig emot sin Mästare. 1692 den 16 Nov. K. F. 18 §, BergsOrdn. 1 T. pag. 452: Likaledes förhålles om Smed eller dräng i JernBergslagen med oqwädinsord eller slag förgriper sig emot sin Åldermann. 1649 den 6 Julii, Kongl. Ordning för Jernbergsl. 48 §, ibid. p. 169. Då enskilte tjenare, bönder eller torpare, hwilka betjena med arbete eller dagswerken, sätta sig för husbondefolket i försåt, ehwar det häldst är, att dem skada göra till lif eller lem, och sarga dem, eller slå blånad eller blodwite, bör mannen straffas med 32 par spö, och qwinnan med 24 par ris, samt därjämte mista äran och arbeta ett eller flera år på någon Fästning, allt efter brottets grofhet och den brottsliges arghet: Börandes han sedermera, under arbetstiden på fästning, en gång hwarje år undergå samma straff af spö och ris; och det på samma dag, som han första gången det utstått; Och skall denna Förordning å predikostolarne årligen uppläsas 18:de söndagen efter Trefaldighets. 1776 den 16 Julii, KF. MW. 10 T. p. 621. Drängen NN:s brottslighet, bestående däri, att han brutit sig in uti sin förre husbondes Lieutenanten NN:s wagnshus, och för att hämnas öfwer förment oförrätt, som honom under dess tjenstetid skulle hafwa blifwit tillfogad, sönderskurit åtskillig wagns och selredskap, fann Kongl. Maj:t wäl wara af mindre swår beskaffenhet, än att 1776 års Kongl. Förordning till honom kunde lämpas, häldst brottet icke blifwit föröfwat emot Lieutenantens person, utan emot hans egendom, och ej heller af så lindrig egenskap, som då någon af öfwerdåd gör skada på annans egendom; äfwensom till detta brott, någon alldeles lämpelig lag icke funnes; men pröfwade i Nåder rättwist, det drängen NN för ofwanbemälte allmänna säkerheten och
