och en söndags uppenbar kyrkopligt, för det han wid en sjöresa med ett af Coopvaerdieskepparen P. M. fördt fartyg, dels af lasten borrttagit 2 Skålp. Caffebönor, dels sökt att i Algier om bord taga en Deijen därstädes tillhörig slaf; förklarade Kongl. Maj:t Sig hafwa funnit N:s försök, att ur fångenskapen frälsa en Christen, hos honom utmärka så berömmelig menniskokärlek, att Kongl. Maj:t, i stället att därföre straffa honom, i afseende på denna gerning, lämnade honom förskoning för det answar, hwartill han, för Caffebönornes olofliga tillgripande, sig skyldig gjordt; Och emedan annat wore att släppa en fånge lös, som efter lagarne förwärkat sin frihet, annat åter, att rädda en oskyldig person af Christna läran, som hos en barbarisk Nation hölles i fångenskap; Ty hade Kongl. Maj:t pröfwat HofRätten mindre lämpeligen hafwa dömt N. för denna gerning efter 19 Cap. MB. 1784 den 26 Oct. KB. till S. H. R.
Anm. Fångwaktare eller Waktkarl i Frankrike, som antingen med wilja släpper fånge lös, eller uppsåteligen bidrager till hans flygt, anses med 12 års arbete i jern, om den rymdes brott förtjenar döden, på 6 år om brottet förtjenar arbete i jern, samt för mindre brott, ifrån 2 till 4 år, hwilket straff till hälften förmindskas, om den förrymde inom 6 månaders tid ärtappas; men främmande personer, åt hwilka fångens wårdande ej blifwit anförtrodt, äro, då de ej nyttja wåld eller bryta fängelset, frie för answar. Code Pénal, 701, 702, 705, 706 §§.
2 §.
"Tager man fånge med wåld af them, som honom gripit, och i gjömo hafwa, eller til fängelse, eller för Rätta, eller til ådömdt straff föra skulle; hafwe brutit
