Sida:Lagfarenhetsbibliotek V 1.djvu/570

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
570
MissgjerningsBalken, 43 Cap. 1, 2 §§.

sjelfwa lagen, eller afwända dess kraf, som ger dristighet åt förbrytaren, och man kan icke wänta sparsam hushållning med skog, då utwägen är så öppen att tillgripa en annans, sedan man förstört sin egen. En bonde i mitt grannskap, utan mindsta egen tillgång till skog, bygger merendels hwart år ett hus till afsalu, men ofta utan att hafwa köpt en enda stock därtill. Se Läsning i Blandade Ämnen, N:o 33, pag. 78–82. Jämnför Lagf. Bibl. 1 T. p. 87." I Preusiske Staterne anses det med swårare straff, än wanlig stöld, om någon stjäl åkerredskap, som på åkrarne wanligen pläga qwarlämnas, bräder och timmer i skogarne, flottwed och bryggor i sjön, sirater ifrån byggnader och minnesmärken å allmänna platser, samt med ett ord allt det, som icke under noga uppsigt kan förwaras. PreusL. 2 T. 20 Afd. 1141–1144, 1151 §§. I Frankrike anses stöld af hästar och boskap, eller ute på på marken, med 4 års fängelse, eller dubbelt emot simpel tjufnad, hwilket med 2 år förlänges, i fall det blifwit wärkstält nattetid. Code Pénal, 199, 200 §§. I Danemark är, medelst Kongl. Förordn. d. 26 Oct. 1742, för den, som skär manar och swansar af hästar, utsatt lika straff, som för boskapstjufnad; igenom Placat den 12 Junii 1775, en belöning af 20 riksdaler, utfäst åt den, som upptäcker sådane förbrytare, samt igenom en Kongl. Förordning den 3 Aug. 1787, allt köp och försäljning af tagel och hästehår förbudit, däräst icke säljaren aflämnar attest öfwer dess lagliga åtkomst till waran.


2 §.


"Samma lag ware, ther någor stjäl bistock, eller fisk utur annars mans dammar, sumpar, nät, mjärdar, katsor,