44. Capitlet.
Om then, som lägger skatt och tunga å
Konungens skattskyldiga undersåtare.
1 §.
”Djerfwes någor lägga skatt, giärder, eller annan tunga å Konungens undersåtare: eller swikeliga taga högre tull och skatt ut, än bewiljadt och påbudit är; gälde skadan åter, och stånde dubbel tjufsrätt.”
P. St. Gör Konungens Uppbördsmann i mätande orätt, VIII: 4 HB. Laga domstol att tilltala Kronofogde, Länsmann eller Uppbördsmann, för det de gjordt orätt, X: 27 RB. Hwad med tjufsrätt förstås, XL: 1 MB. Att mål, som röra egenwilliga pålagor å Konungens undersåtare, skola Hof Rätt underställas, XXV: 5 RB.
S. f. Kongl. Maj:t må ej emot lag, Konunga ed och Försäkran, pålägga undersåtarne några krigshjelper, nya gärder, utskrifningar och andra afgifter, utan Riksens Ständers wetskap, fria wilja och samtycke; dock undantagande den olyckeliga händelse, att Riket med härsmagt angripit blefwe; då äger Kongl. Maj:t rätt, att taga de mått och steg, som med Rikets säkerhet och undersåtarnes fromma öfwerensstämmande äro; men så snart kriget upphör, böra Ständerne sammankomma och de nya gärdar, som för krigets skuld pålagde blifwit, genast upphöra. 1772 den 21 Aug. Reg. Form. 45 §, MW. 10 T. p. 21. Som den rätta friheten består, att fritt gifwa till Rikets underhåll hwad finnes nödigt; så äger Swenska folket därom en ostridig rätt, att, med Konungen, rådslå, jämnka, afslå och öfwerenskomma.
