verket den sämsta bland mödrar, ty hon mördade sin egen man, för att hennes son skulle komma upp på tronen, och hennes dåliga inflytande öfver honom gjorde honom först till en utsväfvande usling och sedan till en modermördare.
Karl XII skulle aldrig framstått som en så sedligt ren person i sin mörka tid, om ej hans moder varit en så gudfruktig kvinna. Det är också fråga om huruvida Gustaf II Adolf skulle vunnit så härliga segrar i Tyskland, om icke hans moder hade egt en så stark och fast karaktär.
Napoleon talade en gång med en ädel fransk kvinna om ungdomens uppfostran. “Det gamla undervisningssystemet tycks vara alldeles odugligt“, sade han. »Vi behöfva någonting annat för att få folket väl uppfostradt, men hvad då?»
»Mödrar», blef svaret.
Det slog den alltid vakne kejsaren.
»Ja», sade han, »här är ett uppfostringssystem i ett ord.»
Napoleon hade själf en moder att tacka för sin starka vilja, sin energi och sin själfbehärskning, och ingen hade under hans senare lif större makt öfver honom än just hon, som lyckats förmå honom att älska, högakta och äfven lyda henne genom »en blandning af ömhet, stränghet och rättvisa».
William Booth har ärft sin faders energi och affärsduglighet, men har också, och i ännu rikare mått, ärft sin moders ödmjukhet och kristliga dygder; han har ej blott fått hennes anletsdrag i arf, utan också hennes karaktär.
