I detta sammanhang skulle det vara intressant att jämföra Frälsningsarméns grundläggare med metodismens. Båda äro utan tvifvel sina respektive århundradens mest framstående män, åtminstone inom det område, där de rörde sig — den religiösa världen.
Det skulle dock vara ovist och orättvist att gifva mödrarne all äran för dessa två stora och goda män. Från sina fäder fingo både John Wesley och William Booth en viss styrka och beslutsamhet, egenskaper som icke voro särskildt utmärkande för deras mödrar. Hvad Wesley beträffar, så var det emellertid hans faders ande, som reste på sig, då han stundom blef för tyrannisk eller dogmatisk, såsom då han en gång förbjöd sin hustru att tala eller bedja med sina grannar, eller då han tvang sin dotter att gifta sig med en man, som var henne fullständigt ovärdig. Fru Wesley däremot hade en lugn, klar själ och ett stort hjärta, fullt af kärlek till Gud och människor.
Månne icke metodismen kan spåras direkt från denna förträffliga moder? Hon säger i ett bref till en af sina söner:
»Jag skulle råda dig att så mycket som möjligt
försatta ditt arbete efter en viss metod, ty därigenom skall du
lära dig att draga nytta af hvarje dyrbart ögonblick och det
skall bli mycket lättare för dig att utföra dina olika plikter.»
Vi kunna lätt förstå, att en natur lik Wesleys
mycket förr skulle taga intryck af en karaktär,
som kunde skrifva sådana ord, än af en fader, som
