TREDJE AKTEN.
FÖRSTA SCENEN.
VIRGINIA. APPIUS.
VIRGINIA.
Vid denna tidning, Drott, min häpnad saknar ord.
Sicinius fälld! — hans död af Er med visshet spord!
APPIUS.
Ett utfall, denna natt, mot fiendernas läger,
Har kostat Rom hans lif, som budskapet mig säger.
VIRGINIA.
Rom gråte, om der fins en romersk känsla qvar!
Dess här en hjelte mist, och friheten en far.
APPIUS.
Virginia, tvifla ej att dessa känslor finnas.
Sicinius ägde dygd; men denna dygd kan hinnas.
Rom en förlust har gjort, men det har söner än,
Som ej blott veta se, men kunna trösta den.
Ni gråter. — Lofva blott min graf en tår som denna,
Och Rom skall mindre djupt Sicinii mistning känna.
VIRGINIA.
Den var af honom ej till dygdens lön begärd;
Han får den på sin mull, och är den dubbelt värd.
Jag döljer ej hur djupt hans död mitt hjerta sårar,
