Om ej dä, inom ditt bröst? Falla f jettrar^ slitas tömmar, LikjCi; yr, i feberns drömmar^ Känner du ej mer ^ess röst. . Dårskapsbranten alltid när^. Tillber du Beherrskarns ära. Eller ursinnt smädar den � Fri, vill du bli slaf igen, : Och kan lika litet lära ., j. Alt din boja tåligt bäri^, . Som att vårda Friheten. ; Säg dä hvad ditt högmod foder ^ Stolta men^ka! Oöm dig nu; Säg mig: hvaraf skryter du. Framför djuren, dina bröder? "Af Fornufter' har du sagt. Väl. Men, kloka Doktor, svara: Hvari röjs hos dig dess makt, Och dess brist hos djurens skara? Djuren ha, af Tankans lott, Ej förvillelsen, ej mödan: Hvilan, parningen, pch födan ^ Dertill leder hon dem blott Aldrig dref hon dem att hinna Ljus, som vägrats dem att nå, För �tt allestädes finna
