— 5o9 — Att den olycklige hon plägar Ser allting,' — sådant som det är. Men än ett ondt plär ofta stifta Med detta förra ett förbund; Jag menar Jalousien hos gifta, Som, troligtvis, har samma grund. I hundra luntor, hyem som gitter, Må läsa om de qyal hon ger; Men aok! béhofs ySl sägas mer, _ An att den usle hon besitter Tror allt det onda, — som han ser. En sak för lugnet här på jorden, I alla ställningar fatal, Fast, lyckligt-vis, ett sällsynt qral Hos Tissa folkslag, närmre norden* Bdsanos var ej detta fall. Som följden snart bevittna skalL Bland annat som Graziosa gjorde � Och hvaråt mången, mindre skön Än hon, kanhända småle torde. Var något som af hennes kön, Dock ofta görs nied fordel, — Bon � O ni, som skyn gudaktigheten Och rodnen för en andakts tår; ' Ni kyrkans barn, af sexton år. Hur litet ni er fördel vetenl
