^mm 917' ^. Stå vördsamt opp. Och lemna dig sitt nuflT; Naturen y ödmjuk, hora dig förklara, Af Gudars tal, hveni du gjort val att vara; Och rymden bjuda, hörsam dina bud, En ny Olymp åt verldcns nya Giid. Men välj den, tro mig, ej för långt åt Norden, Och ej för långt åt Söderns varma pol: Se ej, med blickar af en sneddad Sol, Ditt forna Rom, från thronén öfver jorden. Den större lyngd du ena liälflteu ger Af luftens hvalf, skall jordens axel trycka; På rymdens fält, (Naturen derom ber) Välj medlet helst, att ej, som eljest sker. Af yerldssystemct jenivigtcn förrycka m. m. Furryclcujeniviglcm, är ej det lyckligaste ut- tryck som kunde väljas; men det är, med alla ofversättningens ovårdsanihetcr, och hela dcu su- blima andan' af oiiginalct, ändå bättre att hafva gjort den förra, än det senare. Men det är här som jag väntar mig ett stort inlast. Denna Nerouska apotheos, lär någon säga, är ej den första af det slaget i den romerska skal- ddoiislcn, och är ej helt och hållet Lucani upp- finning. Idéen derllU är för det mesta lånad ur ^irgilius. Den finnes i föisla Boken af hans ^ �eorgica, och utgör dcdikalioiicn till Augustus af ^'lia aibcte. Sjclfva deu vise orh blyg.^amme Vir-
