sare hade tempel och dyrkan redan under i lefnad^ och af ven Augustus, fast blott i pro serna, Derifrån alla dessa ställen hos poet som hafra af seende derpå^ och hvilka mana] felar att anföra såsom prof af deras skan smicker. Så gerna måtte man anföra såsom af lågt smicker hos en tysk försUig undersate kalla sin höga Landsherre, Ers Durchlauchf^ vill säga Ers gefiomslinlighei ; eU egenskap af stall eller ädelsten, tillagd Försteliga personer, nom ofientlig Kansli-stadga, för att, såsom ad naturalster, skilja dem ifrån oss andra m* kroppar. Men nu, — den som säger till sin digste Herre: Ni är en diamant, har han my att förebrå den, som säger till sin: Ni skal' en fixstjema? Halfva Europa tror på en vice^Gud, h fötter man kysser, och som, fastän sjelf d5< med full effekt tilldelar värdi^Jicter i Guds h mel åt aflidna själar, äfven som en viss art dyrkan på jorden. Man säger ej åt Christi S hållare, att han skall efter döden blifva en C Vs^in man gör mer: man tror att han är det (lan, genom sin himmelska vishet, och gei ofelbarheten af Guds egen ande, talande i Lans domar, beslut och meningar. Man k{ honom helige Fader: så kallaé Gud sjelf i i
