Sida:Leopold Samlade 3 1816.djvu/373

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

^ S65 ^ 'religionsnitet i allmänhet betraktadt. Ingen niot* filger Tärdet och förträffligheten deraf ; men det är förnuftets kall, alt under denna ädla sinneslag, uppfiätta de särskilta gerningar som der^f fore- skrifyas, efter hvar gernings undersökta beskalTen-' het: ett kall, som förnuftet oftast illa uppFyller, och skyller derefter sitt fel på känslans bedräglighet. Jag skall tro att känslans värde är djupt under förnufts värdet, när nian undervisar mig, alt den Mm hjeltemodigt uppoffrar sig för sanningen, rätt �- visan, fäderneslandet, följer dervid en blolt spe- knlatif bevisning. Jag skall mcdgifva, att hon närmar menniskan till djuret, när, vid alankan af en ädel välgörande man, mitt eget medvetande •äger mig: blygs för dina tårar! Jag skall göra detsamma , när man ur blotta förnuftsbegrepp här- leder för tnig välgörandet, tacksamheten, trohe- ten, det förlåtande ädelmodet^ och alia sublima tänkesätt Till dess, skall jag alltid $äga om alla QTStemer: detta är menniskoverk ! och om hvar och en sådan känsla: detta är Guds finger! Til- läggom att sjelfva förnuftets åtlydnad gruadar sig ytterst, icke på de logiska begreppen om det rätta, utan på känslan af det rättas värde och förträfflighet 5:o Det omoraliska motipet af en be- tungande rörelse, ömkelig spetsfundighet! En