Sida:Leopold Samlade 3 1816.djvu/375

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

— 565 _ känsla för pligt, moralisk* känsla, icke ora känsla för musik, målning eller skaldekonst M( n jug ^ille väl veta, i fall man läcktes gifva sig deu nH>clan alt undervisa mig derom, huru känslan f5r pl|gt uppväckas så der In abslmclo, och med lankeu fäst på ingenting annat, än en blolt iör- niiftsfonn, en sats a priori? Man afskillre för mig Tålamodet , mÖlande hvar ny motgång, med samma milda sinneslugn, sanuna undergifvenhet för allmakten: Förlåtelsen , med ef- tergifna fordringar, och under himmelskt besin- nande af menniskonaturens bräckligheler, omlani- nande sin ångrande fiende: Vdlgoraiidet , nödens och sorgernas engel, sökande dem i hemlighet; ofla hos dem osynligt närvarande; utgjUland(! oni- , kring sig lycksalighet eller tröst; tackande liini- • inelen för hvart lindradt elände, och aiftägande sig foregen del, hvarje offer af tacksamheten: — luan afskillre för mig, säger jag, alla dessa dygder, hvar och en med sin egen upphöjda skönhet, och jag skall röras; den moraliska känslan skall i>ältas hos mig i verksamhet; den skall ropa i mitt h jer- ta:, se der menniskovärdc! se der din löreskrirt! det vill säga med andra ord : känslan Jvr pHi^t

�kall hos mig uppi^äckas. 

Förstår man således med detta uttryck, att föreställningar på ett sinnligt sätt fatliiga, och