Sida:Leopold Samlade 3 1816.djvu/376

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

~ 566 ^ derigenom rörande, må, eAer ämne och tiUniki i3yttja$ af moralisten till hans äadamäl^ så fiiHer denna mening follkoroligen tillhopa med den jig här yttrat om' känslornas Tärde och an?indnii^, och jag vet ej, hvarom man då strider. FSrrtår man äter dermed, att föreställningen måtte lid- hvartenda tillfälle, inskränkas till den j^tterrt ab- strakta tankeform för pligt i allmänhet; att det ir derigenom som hjertat måste röras, känslan upp- väckas, och att, med ett ord, sjeli^a bevekebai måste verkas a priori; dä fruktar jag, att mia påstär någonting ganska likt en orimlighet, ock förblandar, hvilket ej är omöjligt, känslan for pligt, med känslan för ett visst berömdt sysiM i mctaphysiken. Jag tror ;(tt detta gör nog till svar pi to framställda frågan. Om jag har rätt, följer dff* af, att menniskan ej ledes till det goda på ett lionne ovärdigt sätt, äfven genom sinnestorelMi} och att predikanten, som med urskillmog och värdiglict talar till känslorna, likasom till förnuf- tet, gör intet annat än vördar, som han bBr � Skaparens lag och inrättning i den mc p ikl^ sinnesdan ingen.