^ 589 — da åhörares själ med en oförändrad, dyster och rf ärande röst. Den ton, h var med han uttalade ssa orden: Du dr densamme mannen ^ vändan- sig, i det han utsade dera, till en af våra 3nungar, gforde en starkare verkning på äliö- me, än sjelfva deras tillämpning. Lta Rue syntes en yerkelig prophet. Hans förssätt var majestätligt, ädelt, fullt af värma, aft och urskillning. Han hade sublima ögon- ick. Några gamla män, som jag haft tillfälle t fråga om hans predikosätt, rysa ännu vid håg-
�msten af detta hans anrop till hämdens Gud:
t drag din glof, Mäktige! &c. Framfor alla älskas MassUlon. Man skulle tt honom i sin predikstol, säga hans beundrare, ed detta utseende af mild enfald, detta blyg- imma kroppsskick, dessa nedslagna ögon, denba \stens intagande godhet, dessa åtbörder af en 3Jdad och innesluten känsla , uppfylla alla sina åhö- ires förstånd med det lifligaste ljus, och deras jertan med de ömmaste rörelser. Aktören Baron, in stoltaste af dödlige, gjorde honom för hans redikosätt en dag följande kompliment: Far fort, dn far, sade han, att predika som Ni gÖr. Ni har
- ,t sätt som tillhör Er sjelf: lemna reglorna åt an •
ra. Vid ett annat tillfälle , då denne store Aktör'
