Sida:Leopold Samlade 3 1816.djvu/434

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

� 4a4 -. Se här några' fragmenter ur den upplysta i samhällslef nadcn , hvilka ännu bättre än ordcti torra metapb3'sik , kunna Ijena att förklara det Du är Itomanesky min gosse, säger en för- nuftig far till sin egensinniga son, när den unga token begynner grubbla om menniskors medföddA ^emlikhet, om den politiska maktens missbrukf om förljcnstens rättigheter framför bördens; eller när han, tillfreds med en lägre lycka, alldeles icke vill beqväma sig att krypa, smila, smickra, löpa barhufvad i trappor, och stå sig trött i för- . maken, för att erhålla en liten befordran. Du ar Roman esk, min dotter, säger dea shiga modern, som på sin tid försökt verlden^ när den unga fjollan älskar en braf men ikftig karl, och väljer honom framför en gammal rik narr, som hon snart kunde begrafva. Da är Romanesk , min vän, säger den ena kloka brodern till den andra, när denne sednarei genom ett enda litet oskyldigt knep lätt kunde stöta sin medtällare ur brädet, och har den barnsr ligheten att icke vilja bctjcua sig deraf. /'"rtr iiiiat ad forhanuadt Roinanesh, vM kära herre, säger den durkdrilna statsyinglareo J