Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/102

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


v

- 44 ^ orimlig tanke, att tillståndet efter döden fir nöd- vändigtvis ett tillstfind utan begrepp och med- Tetande, — han kan möjligen vara en klyftigare resonör än den förra; men han missleder värt om- döme, oeh hans lära förvillar menniskon- Det gifves dernäst ett annat slag af filosofi, isom sträfvar att intränga i tingens verkliga natur och att utreda deras innerst'a ibrhällande, ifrflii stoft;et iipp till den högsta iirsprunligheten. Redan för många år tillbaka har jag vågat yttra, att filo- sofien i detta begrepp tagen, skulle utgöra ingen- ting nngare än en fullständig naturkunskap, och sjelfvd dess nyaste namn och skick visa, att den ttfven blifvit af senare tänkare sålunda ansedd odi behandlad. Emedlertid syneä denna grad af kun- skap föga ämnad att utgöra rår lott här i död- ligheten. Ibland en mängd försökta systemet, mer eller mindre af denna natur, hafva vi ej ett enda af tiden gilladt och bekräftadt. Det öaktadt utgöra dessa försök, med billighet ansedda, alltid ett slags konjektural-filosofi , som rätt mycket he- drar menniskosnillet , och sotn genom hundrade nyttiga vinkar, anledningar, upplysningar i mfln- gai afseenden bidragit till förbättring eller ntvid- gande af våra begrepp. Hvarken Leibnitz* monad- lära 'eller Kants om tid och rum, eller Schellings identitetsförsök, synas mig utan sin stora märk-