- 46 - der i all sin första oredighet infösa de nyaste LS- rosatserna. Fcärvandlom ej dessa nja lärors ^gna särskilta språk till en prålande niode-)argon , ett lärdt munväder, h varmed hvarje litet försök till spekulation måste uppblåsas ända till stinnhet;och om det prisade systemet gränsar på något sätt in* till det underbara, eller öppnar väg för gemen-i^ skapen dermed} insläppom ej derföre deri allt slags mystisk vansinnighet, allt skräp af försvun* nen vidskepelse. Minst af allt, uppresom det nya Uändlpset till ett standar, hvaromkring man höphvisslar anhängare till oljud och anfall pfl hvem som ej strax svärjer treset deråt: (det förstår sig, intill dess nästa allkunskapsförslag hinner födas och öfver böljan hitvaggas). Korteligen, dröjom och besinnom oss. Låtom tiden och pröfhingen upptäcka, utreda, åtskilja det goda och förkastliga. Sedan, men först sedan, förbättrom efter den nya upplysningen sä väl våra enskilta kunskaper, som. den allmänna undervisningen.
