� �
gOn^ it Irflgir jag nv i min ordning: om alla de intili Olndi^ei olfta figurationer af rymdens de- la^ soiB^iobäloingie � kan diktli sig, utgöra; lf?en de, ram'*ittodfodda tfiricnriAa fti^eBtilfaringar? el- ler oi|i de Uott iro tjkt^fiåaom inodiåUande ren rjpnd i .aUminhoty mea iolft tttl ^da årlniifira fi- gomdoiMma' devaf?^ Då det tillMliga � -natur och Jli^pMtedam just beatår .t'att.kiiilna Tira ock ic- .^;?ai �, 49iBt att kuBoa vara al dier aniknrlnnda, j^oalk. då:, detta just *ul|^ uotsataen - af apriorisk iil^vlbidigM �^ färeet �lkDr jug mig kak^i att någtin flir- n^g. Utom iiQse ^btavje Aftdsn tillfllUig^ ddaf rym- dflaLJvwna u^drftrftiU ajeUVa figuratioMn-y (odi ifl rUnig^ 4eima ensavit ^^^ l^etrektande) nå- gWHft lioa '^OBS . uödYlUidigt exiatennde fiirestillning. Viaperligen l&das vi ej nied åsyheft af trianglar, dvUar odi qvadrater* Detta nulda, eller fyrkan- l%a t tankens eHer 'flglittf fitt-emål; dessa spetsiga, dlev tfta^ ciler truUuga viitUar, tiHhöra de på missta^ sitt rymdeo � feåsom prteusteranda ursprung- lig, jtaäkesyn hos oas? Emedkrtid Sr det likvil ' just vid dem och ingfenting annat^ som géoknetri- ew hfliWmningar qientUgea njyehålla sig, Ryniden,
- li9d �a dm. kan UUm .gwmabritaa.Ananål, (det
viAilSgaj rf md&K figurerads ^waeå alla deiiaf' upjp^ kmnna i^hftUsiKleii) utgör då för iiigen delnSgim .apiwrisl^ åskåéniii^.iutaa. tvertom aMlsataen dérafl
