^ 76 - dighei 6ch dpodlkUsk ' väshéL Om jag^ dfte. �b faBjd liiiia på alléBtädcs lika' afirtånd-onlrbig -en gifven pnnity flå J^Ur* det 'Oa pxMMtxiAif nddvMib* dighet, att denr-glfinapuBrHéii' inlager jénk �nidtai i figuren^ MftFéiiaothaWvlkr^liAiér, éom'*gåKderifrån till (mAtétåéiy �Amé^*^im Hka; Mn k<farlMiiti&- steAtr 8jrfl^^figdt �n' �d|ingdaMii><atb^7ttdflBx �r �B apioridk' åakMttmgy � ellBti^ttypk^niaiiardwjtfhln � �!^ YKndigfaeleti aP nyattrttÉBlaii hcgy > ^ jNhåMmriihi Uaititetenéf^e twnaa^ Aegftrppea. ^riiflrfri^Åib odi en ^puBåt kVarifrMi � �iitftpten^ påAtiMå mätt Uka långt skX/er 'sig%t^t^mmtiiLMmitåMmm a&rde trenne iMgreppeip^Mw linMén^^ måt* ttidfite /åMgiia emOloH lika tf^% �<lnli{^ito6détt �ioiid' aagdt^ heten irit deuattm^ iM staåitetiVwåMiulaMummmj aa'der> hyaipi nöflvttndKgheten (hMDiiggtr �iQéklimp- ifrån den iq^omnier. • * Ntfd^vfliidi^etetti äivåttediB här ingenting' ånilaty *an^ nmtsataeat cmä/tighåb: omöjlig dar föHB t att den skulle lUtgÖFae af •begrepp som ferndLa och upphäfya hyarandra^ i nämligen af en medetpufih som ef-voreinn&utfioch a �MkmU- mer som Tore olika. Geometrisk nödyiilidif^, •lika som all annap, är då, ålan Sl^' Ivv �rilt �nMn yiU, fBEk aöd?iadighet |^<miv^hegrepp � l � �im*ung- 1ig �påp sjeifva DfamnM* och by^:påudéaaytfc �- sta grundfitate mmtsägélseltigmti^ fi^urfbfle kan till exempel en qvadrat-hwrrkeu* ha{iw-4ffe •eUer.Am
