Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/201

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

- 143 - lertid iitrtoe vi ej denna princip, utan genom em fiirenheten af våra egna invertes driffjädiw � och kaäna ..ixtom den utyertes erfarenheten aldrig kän- na dess fbremäL Denna uppmärksamhet på tAt tgen iavertes och utvertes er&renhet| är då hvaiM keo ett bevis af liknöjdhet eller af låga tfinkesått* iiiktor har velat, tvifvelsutan genoin dtt ÖfVerfi^ na. sjstenip afiskilja från moralen all afingt pA mMirt Bisluivilf på det att vi icke skulle göra vår mt^ virin � valfång till dess. enda ändamål^ och sedo* }jkf9ip> slathgeo blifvB blott en klokhet på fördom }$a^ Detta flndamål Mr åfven så ädelt och upphöjdtf sffpi anktDrs genL IMbn törs jag fråga denna Eorch � fju btfémda läromästare: är det ej en skillnadi odi ^ så fin ändå, emellan att göra mennisko � lefioadens fördelar i deras yttre njatning tiU- mo* ralens enda föremål, och att alldeles ställa mora � len ensam afskild derifrån, lika så tom på allt föremål af menniskoväl, som rundheten af duka- t/okf Mt man tänker bort guldet derifrån? Men- niafcosällheten i en män^d af aina yttre bMSndau dalat-, ihfi hoFva ingeting i sig sjelf vördnadavärdti ioten afaigten ått bereda eller bévarå ddn ^iféioiÉt itttviMtt Mh vfdViljans onksorg �^ MknAf CMAiii deli ftt^heteil M fai&Il oöh aktflittg? i^ � Bar mennislan redligt ujppfyllt; åésåå ^vll- jans odi rittvicuis fordringar, man säge ndgi en*