Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/275

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— ai7 — med allt hyad deraf följer, likväl lan göcas lika säker och öfvertygande; blott, som jag tror, icke med lika lätthet och tydlighet. Ty då eu yttre v^rld icke kan betraktas annorlunda, än såsom en fortlöpande kedja af naturorsaker och naturyerk- . ningar; men h varje sådan naturorsak åter i sin ord- ning måste vara en verkan af en föregående or- sak (hvarförutan dess bestämda verkningssätt skulle hafva ingenting, som bestämde det); så måste an- tingen hela den bestämda naturkedjan löpa tiUba^- ka i oändlighet, utan att nägonstädes hinna en. bestämmande grund för alltsammans, eller måste man erkänna öfverst i ordningen en fri orsak, åt*, skild från naturen och oberoende af dess tvingan^ de lagar; det vill säga, en grund till allt, h varvid

�5rnuftet kan stanna; hvilket åter vill säga en Gud. 

Således, ännu en gång sagd t, utgjorde frågan om en yttre verld, fast icke den fordna filosofiens stora problem, dock åtminstone den genaste vägen till upplösning deraf, och blef derigenom en vig- tig del af hennes undersökningar. Men det är sant, att i den nya så kallade naturfilosofien får denna fråga en ännu långt större betydelse, emedan hennes seger eller fall helt och hållit beror af bu- ra svaret utfaller. Ty då ande och kropp härblifr ya fullkomligen ett och det samma, så att alla de yttre föremålen icke fä betraktas annorlunda, än