ställniagar. Enligt hans filosofi var intelligensen derföre det enda v^rldigt existerande; naturen der- emot en blott modifikation af intelligensens verk- salnbet, en blott tankesyn, tom på redbarhet. Schelling, till en början af Fichtes mening härom, fattade mer och mer det beslut att förverkliga na- turen, odh att (brkasta både dess uppkomst frfin en iiltelligent verksamhet, och dess egenskap af blötta föreställningar. Främst och öfverst säsom princip satte han den absoluta verksamheten, el- ler absoluta subjekt-objektiviteten, och härledde derifrän tveni^e slags subjekt-^objektiveringar; den ena objektiv eller medvetslös, den andra subjektiv eller intelligent Sålunda uppkomma, påstår han, från den absoluta verksamheten , allt efter de suc- cessiva funktionernas högre och högre potenseri men särskilt ifrån hvarandra, först naturen genom den objektiva eller medvetslösa � och sedan intelli- gexisen genom den subjektiva och intelligenta snb* jekt-objektiveringen : en hypotes , h varigenom na- (ilfeii allts^ kommer att existera före intelligensen, pch denna 9 vid sin uppkomst, finner i naturen ett redan fulUärdigt föremål för sitt betraktande. Och då nu i följd häraf naturen icke framalstras^ sojfi Fichte antog 9 af intelligensens verksamhet, och ut-
�
gores af dess tankesyner , måste naturobjekten , me- nfir man, såsom existerande före intelligensen, lika
