af Fichtes exempfl likväl haf ?9 iim\fi QQ^FändiST
heten y att icke ^Udeles pteshiUi ep Gud, och .9^
alltså ombygga systemet på ett sätt, ^u^ lemna^^
äfven åt honom ett ruip deii. Detta sypes hafv)
skett genom upphofsmannens sqdnaste forsok, ^
liten skrift, som slutar den iitkomna försUr 4^km
af hans arbeten, npder titel: PhUosophisahe llj^
tetsuchungen uber dos TFeseri der mehscfdiéh^fi
Freyheity und die damit zusammenhängende Ge^
genständej en skrift; � hyilken oqkså yerkligW oU
gör den enda grundkälla, hyarur den nya läran
synes låna hela det religionsberöm, hvarmed hon
så flitigt omgifver sig; Det är i denna lilla
afhandling, som man verkligen finner, icke aUenast en
Gud i sitt första lifsfrö, som derur uppkommer,
födes och får förstånd, utan äfven skapelsen
genom Ordet j Kristi mandoms annammelse o. s. v.
flvarje tänkande läsare förundrar sig, att finna
författarn här förvandlad, ifrån en i hög grad
fritänkande dialektikus, till en fullkomUg mystikus, och
hans nya filosofiska skrift till en slags liten
uppenbarelsebok. Ty om mysticism betyder, enhgt för-p
fattams egen bestämning af detta ord, att
objektiavisera den högsta grundvarelsen ^^); och om åter
dermed bör förstås, enligt allmänna begreppet,
föregifvandet af omedelbara kunskaper, som genom
^) Briefe öbes Dogm. u. Krit pag. i85, 186.
