Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/389

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

— 33i — spekulationen, ensamt skänka oss något sådant ofnedelbart fömimmande.. Men, har känslan först uppenbarat för oss detta högst vördnadsvärda t så gör tankegåfvan . oss sedan en ej ringare tjenst genom sin uppfattning af denna känslans erfaren- het, och sina derpå byggda vigtiga slntföljder* Sålunda y då vi inom våra. egna bröst måste, er- känna en. moralisk lag för gemingarney men. som ^1 skulle förbinda, om den icke genom det hogat vördnadsvärda i Förnuftet, Godheten, Eättvisanj (h vilka utgöra, dess väsende) förkunnade 9Åf^ så- som absolut lag för all fri verksamhet, högre el- ler lägre; så . föraj^ledas vi ej blott, vi föran.låtas genom sjelfva förnuftet och. liksom tvinga^ � att anse samma lag såsom nödvändigt gällande, äf- ven för sjelfva den ursprungliga verksamheten. I sanning: hvarhelst vi finne en fri kraft, det vill säga, en kraft verkande efiter begrepp och vilja, der tanke vi oss ock nödvändigt en viss norm h varefter den måste böra styxas ; ' bvarförutan någonting alltid saknas som borde vara/ Och |u mera denna fria kraft upphöjer sig öfvé^' alla an- dra och beherrskar dem; ju mera den förkunnar sig såsom den högsta ursprungligheten tilljallt; jp mera synes qss denna fordran på den högsta nör- inala tendens deraf i och genom sig sjelfoveder- 3äglig.^ Jy ^ast ock bo$ .prificipen till alU . IqXq