Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/420

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


-^ 36a ^ Om Yi fä antaga hos naturen ett ändamål med oss; om detta ändamål var upphöjelsen till moralisk värdighet; om denna ligger i tänkesättet, och detta sistnämda måste vara till en stor del y&T egen fdrtjenst; kunde dä, borde då naturen göra föremålen derför och grunderna dertill li- kaså tankesäkra och ovedersägliga, som en geome- trisk demonstration? Redan på annat ställe bar jag vågat yttra, att bevisningetij som tvingar med- gifvandetj hindrar det att vara f ört j enande. Hvarifrån kommer åter detta medvetande om för- tjenst, som verkligen åtföljer öfvertygelsen om de stora obe visliga sanningarne, Gudj Försyn ^ Odöd- lighetj under det att vissheten, som uppkom- mer från en matematisk bevisning, ingalunda be- ledsagas af ett sådant vittnesbörd? Förklaringen synes lätt. Yi hafve i det sednare fallet ingen tvekan att öfvervinna, intet högre, ädlare natur- värde att först upparbeta oss till, innan vi kun- na bestämma oss, med ett ord, intet beslut att fatta, som vi måste kämpa och segra for att qvar- hålla oss vid. Yi se tydligen och med klar blick hela förhållandet, och måste medgifva ovillkorli- gen. Med öfvertygelseus visshet förhåller sig myc- ket annorlunda. Detta fordrar åter att närmare utredas. Begynnom med att utveckla naturen af den- na öfvertygelse. Den föreställning h varpå hon