- �4 - anriiida fig: riU han |0g AbU tro, irtt fl tr a u fto t � åom synes ? �ni oss gifret titt npfJysnii^ ociiM^ mng^ likTfll i Tira Tigtigaste frågar idsligm be* dnr oss^ oiktadt den nSdviiidigliet hfvraf dettl" Ibljesf oA att idetu gmndfalska ftmnft � sooiluni lik?al kallar det rena, sjeUVa moralens lagar ligp ca sflsoni ftnT^ra nNUuner. innwi all Yttre- eefii* renhet, ock utan allt Iriioseende till den: Alilgger bao mig ändteligen, att i så.'kalladt praktiskt ai& semde antaga en Gud � en Sjtil > ett TiUkommande, och kallar han detta en /ärm^tig ira, sedan kan fitamt ntlbrligen fcerisat fitanufteto llignaktighetfi aHa ana försHkringar on dessa ämnent* åi^ odt r de( falletf tvingM jag; att nppsKga honom min tiUflhv sigt � och att antingen éterviinda till findna Lftn^ mästare^ eller ock att fihrtro mig åt ledningen 4if mitt (^et bttsta pmdtai^. En anmärkning i aUmflnhet, angfiendé den Kantiska fiimnftaJirftiken , kan jag ej miderlftta att här tillägga. Dfl Kants a&igtvar att |)fl en gfing sluta all metafysisk villervalla, och allt stridsgrd om sådana ftremålj, hade det bort synas nog dertill, att bevisa menniskofitrstflndets fnUkDndiga Qgilltighetsi dMM öfversinnliga Imnen. Denna bevisning åter låg redan tillräckligt kUn- i ftrw ståndsgrundemas absoluta osk0jbarfaet från tidsn
